5 Moseboken 2:1-7

Sedan [äntligen, efter 38 års vandring] vände vi och vandrade in i öknen längs vägen till Vasshavet (Röda havet), så som Herren (Jahveh) hade talat till mig, och vi gick runt berget Seir [sydväst om Döda havet; bergsplatån där Edom ligger] många dagar. Och Herren (Jahveh) talade till mig och sa: ”Ni har gått runt detta berg länge nog, vänd norrut. Och befall folket och säg att det är dags att gå över gränsen till era bröder, Esaus söner som bor i Seir, och de ska bli rädda för er, därför ska ni vara vid gott mod. Ge er inte in i strid med dem, för jag ska inte ge er av deras land, nej, inte ens så mycket som en fotsula kan trampa på, eftersom jag har gett Seir [landet Edom] till egendom åt Esau. Ni ska köpa mat av dem för pengar (silver) och ni ska äta, och ni ska även köpa vatten av dem för pengar (silver) så att ni kan dricka. För Herren din Gud (Jahveh Elohim) har välsignat dig i allt arbete som dina händer utför, han känner till (är intimt förtrogen med) din vandring i denna stora öken. Dessa 40 år har Herren er Gud (Jahveh Elohim) varit med er, ingenting har fattats er (ni har inte saknat något).”