Detta är nu det andra brevet som jag skriver till er, mina älskade. [Det första brevet kan vara första Petrusbrevet, men det kan också vara ett annat brev som gått förlorat.] I båda [breven] har jag med mina påminnelser velat väcka (aktivera, skaka liv i) ert rena sinne, så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar (budbärare). [Indirekt jämställs GT här med NT, se även vers 16 där Paulus nämns.]
Framför allt ska ni veta att det i de sista dagarna kommer hånfulla människor som drivs av sina begär och som hånar er och säger:
”Hur går det med löftet om hans återkomst (ankomst – gr. parousia)?
Sedan fäderna [Abraham, Isak, Jakob osv.] dog
har ju allt fortsatt precis som det varit sedan skapelsens början.”
[Uttrycket ”de sista dagarna” används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i Apg 2:16-39 och Heb 1:2. Redan i breven till Thessalonike kunde tron på Jesu snara återkomst vålla frågor och tvivel. När detta brev skrevs var Petrus gammal och på väg att dö. Jesus hade ännu inte kommit tillbaka. De falska lärarna, som behandlades i förra kapitlet, är troligtvis dessa hånfulla människor som ifrågasätter Bibelns sanningshalt.]
De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.
[Nu kommer svaret på frågan i vers 4, om varför Herren dröjer:] Men en sak får ni inte glömma, mina älskade [ignorera inte detta faktum], att för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag [Ps 90:4]. Herren dröjer inte (är inte sen) med [att uppfylla] löftet [om sin återkomst/ankomst, se vers 4] som några menar [enligt vissa människors förståelse av vad som menas med långsamhet och att dröja]. I stället är han tålmodig (mild; sen till vrede) mot er, eftersom han inte vill [inte har en inställning] att någon ska gå förlorad, utan [vill] att alla ska [få tid att] omvända sig (förändra sitt tänkesätt; ordagrant: att alla når fram till att bereda plats för eftertanke).
Men Herrens dag ska komma som en tjuv om natten. [Jesus använder samma liknelse, se Matt 24:42-44.] På den dagen ska himlarna falla ner (passera förbi, förgås) med ett stort dån (rytande). Himlakropparna ska smälta (brytas sönder) i hetta, och jorden med allt på den ska exponeras (blottläggas, bli uppenbarat).
När nu allt håller på att brytas sönder (går mot sin upplösning), hur ska vi då leva?
Vi ska vara heliga och frukta Gud (umgås med honom, vara i hans närhet, och leva ett liv som behagar Gud), medan vi väntar och påskyndar Guds dag. [Församlingens uppdrag är att predika evangeliet för alla folk, se Mark 13:10.] Den dagen ska himlar upplösas av eld, och himlakroppar smälta av hetta. Men, på grund av hans löfte [Jes 65:1766:22] väntar vi på (ser vi fram emot) nya (bättre) himlar och en ny (bättre) jord, där rättfärdighet (frihet från synd) alltid ska råda. [Upp 21:1]