Juan 18
18
Ri Jesús ndijach pa kiqꞌaꞌ ri wineq
(Mt. 26:47-56; Mr. 14:43-50; Lc. 22:47-53)
1Atoq ri Jesús xukꞌis yan ri ru-oración, rijaꞌ junan kikꞌin ri ru-discípulos xeꞌel pe chiriꞌ, y xeꞌeqꞌax apu jukꞌan ruchiꞌ jun raqen siwan rubꞌiniꞌan Cedrón. Chiriꞌ kꞌo jun qejoj tikon cheꞌ chuwech y xeꞌok apu ri Jesús y ri ru-discípulos chupan. 2Ri Judas Iscariote ri ndijacho e richin ri Jesús pa kiqꞌaꞌ ri wineq, retaman chuqaꞌ apeꞌ kꞌo ri qejoj riꞌ, porque ri Jesús y ri ru-discípulos kꞌiy mul xkimal kiꞌ chiriꞌ. 3Romariꞌ ri Judas#Hch. 1:16 xbꞌeqaqa chiriꞌ, junan kikꞌin jun bꞌotzaj soldados, y kikꞌin chuqaꞌ ri ngechajin rachoch ri Dios, kikꞌuan espadas y lanzas, kitzijon antorchas y lámparas. Konojel rejeꞌ etaqon e koma ri sacerdotes israelitas más kꞌo ruchuqꞌaꞌ kitzij y koma chuqaꞌ ri fariseos. 4Ri Jesús roma retaman nojel ri nderuqꞌasaj#Lc. 9:51; Jn. 13:1-4 pa rukꞌaslen, xel pe chikikꞌulik y xubꞌij chake: ¿Achike kꞌa wineq ndikanoj?
5Rejeꞌ xkibꞌij chare: Roj ndiqakanoj ri Jesús aj Nazaret. Ri Jesús xubꞌij chake: Ja riyin, xchajeꞌ.
Y chikikajal ri etaqon, kꞌo apu ri Judas Iscariote ri ndijacho e ri Jesús pa kiqꞌaꞌ. 6Y atoq ri Jesús xubꞌij chake: Ja riyin riꞌ, ri wineq xejel chikij y xetzaq pa ulew. 7Jumbꞌey chik ri Jesús xubꞌij chake: ¿Achike kꞌa wineq ndikanoj? Y rejeꞌ xkibꞌij chare: Ndiqakanoj ri Jesús aj Nazaret.
8Y ri Jesús xubꞌij chake: Xinbꞌij yan chiwa chi ja riyin. Si rix ja riyin nginikanoj, tiyaꞌ qꞌij chake re ekꞌo wikꞌin chi kebꞌa.
9Keriꞌ xubꞌij ri Jesús chin ndibꞌanatej ri tzij rubꞌiꞌin pe: Nataꞌ, ri eꞌayoꞌon chuwa ma jun xinsech kan,#Jn. 17:12 xchajeꞌ.
10Ja atoq riꞌ ri Simón Pedro xrelesaj e ri espada rukꞌuan y rikꞌin jun bꞌik espada xusetuj e ri rikiqꞌaꞌ ruxikin rusamajel ri más nimalej ruqꞌij sacerdote. Ri samajel riꞌ rubꞌiniꞌan Malco. 11Ri Jesús kereꞌ xubꞌij chare ri Pedro: Tayakaꞌ qa la awespáda pa rukꞌojlibꞌel. Ri kꞌayew rubꞌiꞌin pe ri Tataꞌaj Dios chi ndikꞌatzin niqꞌasaj, ¿La ma niqꞌasaj ta kami?
Ri Jesús ndukꞌuꞌex apu chuwech ri Anás
(Mt. 26:57, 58; Mr. 14:53, 54; Lc. 22:54)
12Ja atoq riꞌ ri ki-jefe ri soldados, ri soldados y ri ngechajin rachoch ri Dios ri etaqon e koma ri israelitas, xkitzꞌen ri Jesús y xkiyut e. 13Y nabꞌey xkikꞌuaj chuwech ri Anás,#18:13 Ri Anás ja ri más nimalej ruqꞌij sacerdote rubꞌanun kan. porque ja ri Anás rujinan ri Caifás, ri más nimalej ruqꞌij sacerdote ri junaꞌ riꞌ. 14Y ja ri Caifás ri bꞌiyon chake ri achiꞌaꞌ israelitas kꞌo uchuqꞌaꞌ pa kiqꞌaꞌ chi más utz chake chi xe jun achi ndiken pa rukꞌexel ri tinamit.#Jn. 11:49, 50
Ri Pedro ndubꞌij chi ma retaman ta ruwech ri Jesús
(Mt. 26:69, 70; Mr. 14:66-68; Lc. 22:55-57)
15Ri Simón Pedro y jun chik discípulo xkoqaj pe ri Jesús. Ri jun discípulo riꞌ etaman ruwech roma ri más nimalej ruqꞌij sacerdote, y xok apu rikꞌin ri Jesús chojay chin ri rachoch ri sacerdote riꞌ. 16Pero ri Pedro xpeꞌeꞌ kan saqil chi puerta chin ri achoch riꞌ. Xel kꞌa pe ri discípulo ri etaman ruwech roma ri más nimalej ruqꞌij sacerdote, y xchꞌaꞌa chare ri aj ikꞌ chajiy ri puerta chin xuyaꞌ qꞌij chare ri Pedro chi xok apu chojay. 17Y ja atoq riꞌ ri aj ikꞌ chajiy ri puerta kereꞌ xubꞌij chare ri Pedro: ¿Ma rat ta kꞌa chuqaꞌ jun chikikajal ri ru-discípulos ri achi tzꞌamon pe? Pero ri Pedro xubꞌij: Ma riyin ta.
18Ri samajelaꞌ chin ri jay riꞌ y ri ngechajin rachoch ri Dios kibꞌoxon qꞌaqꞌ roma ndikinaꞌ tew. Rejeꞌ epeꞌel apu chuchiꞌ ri qꞌaqꞌ kimeqꞌon apu kiꞌ, y ri Pedro peꞌel apu kikꞌin chin ndumeqꞌ chuqaꞌ riꞌ.
Ri más nimalej ruqꞌij sacerdote Anás ndukꞌat ruchiꞌ ri Jesús
(Mt. 26:59-66; Mr. 14:55-64; Lc. 22:66-71)
19Y ri más nimalej ruqꞌij sacerdote xukꞌutuj razón chare ri Jesús eꞌachike ri ru-discípulos y ri achike tijonik nduyaꞌ. 20Y rijaꞌ xubꞌij chare: Riyin kin chikiwech konojel wineq yin tzijoyineq pe. Jumul xentijoj pa teq sinagogas#Lc. 4:15 y pa rachoch ri Dios#Jn. 7:14, 28; 8:2 apeꞌ ndikimal kiꞌ konojel ri israelitas, y nixta jun achike ri chilaqꞌel ta xinbꞌij. 21¿Achike roma chuwa riyin ndakꞌutuj razón? Takꞌutuj razón chake ri eꞌakꞌaxayon wichin, y rejeꞌ xkebꞌiꞌin chawa ri achike nubꞌiꞌin riyin.
22Y atoq ri Jesús xubꞌij re tzij reꞌ, jun chikikajal ri ngechajin rachoch ri Dios ri kꞌo apu chiriꞌ, xutzꞌajij ruchiꞌ ri Jesús, y xubꞌij chare: ¿Achike roma keriꞌ ngachꞌaꞌa chare la más nimalej ruqꞌij sacerdote?
23Ri Jesús xubꞌij chare: Si kꞌo tzij ma utz ta xinbꞌij, tabꞌij achike chi tzij ri ma utz ta xinbꞌij, pero si xa nojel ri xinbꞌij utz, ¿achike roma xatzꞌajij nuchiꞌ? xchajeꞌ ri Jesús.
24Kꞌa keriꞌ na yutun ri Jesús, xtaq e roma ri Anás chuwech ri Caifás, ri más nimalej ruqꞌij sacerdote ri junaꞌ riꞌ.
Ri Pedro ndubꞌij chik jumbꞌey chi ma retaman ta ruwech ri Jesús
(Mt. 26:71-75; Mr. 14:69-72; Lc. 22:58-62)
25Y ri Simón Pedro peꞌel ndumeqꞌ apu riꞌ chuchiꞌ ri qꞌaqꞌ,#Lc. 22:55; Jn. 18:18 y kereꞌ xkibꞌij chare: ¿Ma rat ta kꞌa chuqaꞌ kachibꞌil ri ru-discípulos ri achi riꞌ? Pero ri Pedro xubꞌij: Riyin ma yin ta kachibꞌil.
26Y jun rusamajel ri más nimalej ruqꞌij sacerdote, roxpochel ri achi ri xsetux e ruxikin chi espada roma ri Pedro,#Jn. 18:10 kereꞌ xubꞌij chare: ¿Ma rat ta kꞌa ri xatintzꞌet chi awachibꞌilan ri achi riꞌ pa qejoj?
27Y ri Pedro xubꞌij chik chi ma rijaꞌ ta, y ja atoq riꞌ xtziritzin pe jun ekꞌ mamaꞌ.
Ri Jesús ndukꞌuꞌex chuwech ri Pilato
(Mt. 27:1, 2, 11-14; Mr. 15:1-5; Lc. 23:1-5)
28Ja ndisaqer pe atoq ri achiꞌaꞌ israelitas kꞌo uchuqꞌaꞌ pa kiqꞌaꞌ xkelesaj pe ri Jesús pa rachoch ri Caifás y xkikꞌuaj pa palacio apeꞌ kꞌo ri gobernador.#Hch. 3:13 Pero ri achiꞌaꞌ riꞌ ma xeꞌok ta apu chupan ri jay riꞌ, porque pa kiwech rejeꞌ xa ta xeꞌok apu, xkichꞌabꞌaqrisaj ta ri kikꞌaslen#Hch. 10:28; 11:3 chuwech ri Dios, y maneq ta cheꞌel ndikikꞌux ri ndikꞌuxeꞌ pa nimaqꞌij rubꞌiniꞌan Pascua.#Dt. 16:2, 3 29Romariꞌ ri gobernador Poncio Pilato xbꞌeꞌel pe chikiwech y xubꞌij chake: ¿Achike kꞌa chi sujunik ikꞌamon pe chirij re achi reꞌ?
30Rejeꞌ xkibꞌij chare: Xa ta man ta itzel ndajin rikꞌin re achi reꞌ, man ta xuqajachaꞌ pa aqꞌaꞌ.
31Ja atoq riꞌ ri Pilato, xubꞌij chake: Tikꞌuaj chik e rix y tiqꞌataꞌ tzij pa ruwiꞌ achel ndubꞌij ri i-ley.
Ri achiꞌaꞌ israelitas kꞌo uchuqꞌaꞌ pa kiqꞌaꞌ xkibꞌij chare: Roj maneq uchuqꞌaꞌ pa qaqꞌaꞌ chin xtiqabꞌij chi tikamisex jun wineq.
32Rikꞌin ri keriꞌ xkibꞌij, xbꞌanatej ri rubꞌiꞌin pe ri Jesús atoq xuqꞌalajrisaj achike chi kamik ri xtukꞌulwachij.#Mt. 20:19; Jn. 12:32, 33 33Ja atoq riꞌ ri Pilato xok chi apu pa palacio, xroyoj ri Jesús y kereꞌ xukꞌutuj razón chare: ¿Ja rat ri ki-rey ri israelitas?
34Y ri Jesús xubꞌij: ¿Awikꞌin kami rat xel pe ri ndakꞌutuj razón chuwa, o xa chꞌaqa chik wineq xebꞌiꞌin chawa?
35Ri Pilato xubꞌij: ¿Riyin kami israelita yin? Ja ri awinaqul y ri sacerdotes más kꞌo ruchuqꞌaꞌ kitzij ri xejacho awichin pa nuqꞌaꞌ. ¿Achike mak abꞌanun chikiwech?
36Ri Jesús xubꞌij: Ri nu-reino ma aj rochꞌulew ta. Xa ta ri nu-reino aj rochꞌulew, ri nusamajelaꞌ eyakatajneq ta chik chin man ta xijach pa kiqꞌaꞌ ri nuwinaqul israelitas, pero wokami ri nu-reino ma aj rochꞌulew ta.
37Romariꞌ ri Pilato kereꞌ xukꞌutuj razón chare: ¿Rat ndabꞌij chi rat rey? Y ri Jesús xubꞌij: Ja rat ri ngabꞌiꞌin chi yin rey. Riyin chin wi reꞌ xinuqaqa y xinuꞌalex chochꞌulew, chin nitzijoj ri qetzij chikiwech ri wineq. Konojel ri ndikajoꞌ ndikibꞌen ri qetzij, ndikibꞌen ri ndubꞌij ri nutzij.
38Y ri Pilato xubꞌij: ¿Achike kꞌa riꞌ ri qetzij?
Ri achiꞌaꞌ israelitas ri kꞌo uchuqꞌaꞌ pa kiqꞌaꞌ ndikikꞌutuj rukamik ri Jesús
(Mt. 27:15-31; Mr. 15:6-20; Lc. 23:13-25)
Atoq rubꞌiꞌin chi kan keriꞌ chare ri Jesús, xel chi pe chikiwech ri israelitas ri ekꞌo apu chiriꞌ y xubꞌij chake: Riyin, nixta jun rumak niwil re achi reꞌ.#Jn. 19:4, 6 39Pero rix rukꞌamon chiwa chi juna-junaꞌ pa nimaqꞌij Pascua, nisoqꞌopij e jun chikiwech ri etzꞌapin pa cheꞌ. ¿La ndiwojoꞌ rix chi nisoqꞌopij e ri ndibꞌix chare: Rey kichin ri israelitas?
40Jumbꞌey chik ri wineq xesikꞌin apu chubꞌixik: ¡Ma tasoqꞌopij e la achi laꞌ! ¡Ja ri Barrabás tasoqꞌopij e! xechajeꞌ.
Y ri Barrabás xa jun yakoy wineq chirij ri rey.
Επιλέχθηκαν προς το παρόν:
Juan 18: cakX
Επισημάνσεις
Κοινοποίηση
Αντιγραφή

Θέλετε να αποθηκεύονται οι επισημάνσεις σας σε όλες τις συσκευές σας; Εγγραφείτε ή συνδεθείτε
© 2015, Wycliffe Bible Translators, Inc. All rights reserved.