<div class="version vid417 iso6393swe" data-vid="417" data-iso6393="swe">
 <div class="book bkGEN">
 <div class="chapter ch6" data-usfm="GEN.6">
 <div class="label">6</div><div class="s">J&#228;ttarna</div><div class="p"> 1N&#228;r m&#228;nniskorna nu b&#246;rjade bli talrika p&#229; jorden och d&#246;ttrar f&#246;ddes &#229;t dem, 2s&#229;g gudav&#228;sendena att m&#228;nniskornas d&#246;ttrar var vackra, och dem de tyckte b&#228;st om tog de till hustrur. 3D&#229; sade Herren: &#187;Min livsande skall inte bli kvar i m&#228;nniskan f&#246;r alltid &#8212; hon &#228;r dock av k&#246;tt. Hennes livstid skall vara 120 &#229;r.&#171;</div><div class="p"> 4P&#229; den tiden &#8212; och &#228;ven senare &#8212; n&#228;r gudav&#228;sendena l&#229;g med m&#228;nniskornas d&#246;ttrar och fick barn med dem, fanns det j&#228;ttar p&#229; jorden. Detta var urtidens hj&#228;ltar, och deras rykte var stort.</div><div class="s">Noa och floden</div><div class="p"> 5Herren s&#229;g att ondskan p&#229; jorden var stor; m&#228;nniskornas upps&#229;t och tankar var alltid och alltigenom onda. 6D&#229; &#229;ngrade Herren bittert att han hade gjort m&#228;nniskor p&#229; jorden. 7Herren sade: &#187;M&#228;nniskorna som jag har skapat skall jag utpl&#229;na fr&#229;n jordens yta, och med dem alla fyrfotadjur, kr&#228;ldjur och himlens f&#229;glar. Jag &#229;ngrar att jag gjorde dem.&#171; 8Men Noa hade vunnit Herrens v&#228;lvilja.</div><div class="p"> 9Detta &#228;r ber&#228;ttelsen om Noa och hans sl&#228;kt. Noa, som levde i denna tid, var en of&#246;rvitlig och r&#228;ttf&#228;rdig man; han levde i gemenskap med Gud. 10Noa fick tre s&#246;ner, Sem, Ham och Jafet. 11Men inf&#246;r Guds &#246;gon blev jorden alltmer f&#246;rd&#228;rvad och full av v&#229;ld. 12Gud s&#229;g att jorden var f&#246;rd&#228;rvad, eftersom allt vad m&#228;nniskorna gjorde p&#229; jorden var f&#246;rd&#228;rvligt. 13Han sade till Noa: &#187;Jag har best&#228;mt att jag skall g&#246;ra slut p&#229; alla m&#228;nniskor, ty de har fyllt jorden med v&#229;ld. Jag skall f&#246;rg&#246;ra b&#229;de dem och jorden. 14Bygg dig en ark av gofertr&#228; och inred den med olika rum. Bestryk den b&#229;de inv&#228;ndigt och utv&#228;ndigt med jordbeck. 15S&#229; skall du g&#246;ra arken: den skall vara 150 meter l&#229;ng, 25 meter bred och 15 meter h&#246;g, 16och du skall g&#246;ra ett tak p&#229; den med en halv meters resning. Ing&#229;ngen till arken skall du g&#246;ra p&#229; ena sidan, och du skall bygga den i tre v&#229;ningar. 17Jag skall nu l&#229;ta floden &#246;versv&#228;mma jorden och f&#246;rg&#246;ra alla levande varelser under himlen. Allting p&#229; jorden skall g&#229; under. 18Men med dig vill jag uppr&#228;tta ett f&#246;rbund. Du skall g&#229; in i arken tillsammans med dina s&#246;ner, din hustru och dina sonhustrur, 19och av allt som lever, av alla varelser, skall du f&#246;ra in i arken ett par, hane och hona, av varje art, s&#229; att de kan &#246;verleva tillsammans med dig. 20Av de olika arterna av f&#229;glar, fyrfotadjur och markens kr&#228;ldjur skall ett par av varje komma till dig, s&#229; att de kan &#246;verleva. 21Du skall l&#228;gga upp f&#246;rr&#229;d av all slags f&#246;da, s&#229; att ni har att &#228;ta, du sj&#228;lv och alla de andra.&#171; 22Noa gjorde i allt s&#229; som Gud hade befallt honom att g&#246;ra.</div>
 </div>
 </div>
</div>

Svenska Bibelsällskapet förvaltar upphovsrätten för Bibel 2000. Mer information på svenska finner du här: http://www.bibelsällskapet.se/om-oss/copyright/.

När människorna nu började bli talrika på jorden och döttrar föddes åt dem, såg gudaväsendena att människornas döttrar var vackra, och dem de tyckte bäst om tog de till hustrur. Då sade Herren: »Min livsande skall inte bli kvar i människan för alltid — hon är dock av kött. Hennes livstid skall vara 120 år.«
På den tiden — och även senare — när gudaväsendena låg med människornas döttrar och fick barn med dem, fanns det jättar på jorden. Detta var urtidens hjältar, och deras rykte var stort.

Herren såg att ondskan på jorden var stor; människornas uppsåt och tankar var alltid och alltigenom onda. Då ångrade Herren bittert att han hade gjort människor på jorden. Herren sade: »Människorna som jag har skapat skall jag utplåna från jordens yta, och med dem alla fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag gjorde dem.« Men Noa hade vunnit Herrens välvilja.
Detta är berättelsen om Noa och hans släkt. Noa, som levde i denna tid, var en oförvitlig och rättfärdig man; han levde i gemenskap med Gud. Noa fick tre söner, Sem, Ham och Jafet. Men inför Guds ögon blev jorden alltmer fördärvad och full av våld. Gud såg att jorden var fördärvad, eftersom allt vad människorna gjorde på jorden var fördärvligt. Han sade till Noa: »Jag har bestämt att jag skall göra slut på alla människor, ty de har fyllt jorden med våld. Jag skall förgöra både dem och jorden. Bygg dig en ark av goferträ och inred den med olika rum. Bestryk den både invändigt och utvändigt med jordbeck. Så skall du göra arken: den skall vara 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög, och du skall göra ett tak på den med en halv meters resning. Ingången till arken skall du göra på ena sidan, och du skall bygga den i tre våningar. Jag skall nu låta floden översvämma jorden och förgöra alla levande varelser under himlen. Allting på jorden skall gå under. Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du skall gå in i arken tillsammans med dina söner, din hustru och dina sonhustrur, och av allt som lever, av alla varelser, skall du föra in i arken ett par, hane och hona, av varje art, så att de kan överleva tillsammans med dig. Av de olika arterna av fåglar, fyrfotadjur och markens kräldjur skall ett par av varje komma till dig, så att de kan överleva. Du skall lägga upp förråd av all slags föda, så att ni har att äta, du själv och alla de andra.« Noa gjorde i allt så som Gud hade befallt honom att göra.

Höre Första Moseboken 6