YouVersion Logo
Search Icon

Psaltaren 106

106
1
Israels otrohet och Herrens trofasthet.
 Halleluja!  Tacken HERREN, ty han är god,  ty hans nĂĄd varar evinnerligen. 2  Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar  och förkunna allt hans lov? 3  Saliga äro de som akta pĂĄ vad rätt är,  de som alltid öva rättfärdighet. 4  Tänk pĂĄ mig, HERRE, efter din nĂĄd mot ditt folk,  besök mig med din frälsning, 5  sĂĄ att jag med lust fĂĄr se dina utvaldas lycka,  glädja mig med ditt folks glädje,  berömma mig med din arvedel. 6  Vi hava syndat likasom vĂĄra fäder,  vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga. 7  VĂĄra fäder i Egypten aktade icke pĂĄ dina under;  de tänkte icke pĂĄ dina mĂĄnga nĂĄdegärningar,  utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet. 8  Men han frälste dem för sitt namns skull,  för att göra sin makt kunnig. 9  Han näpste Röda havet, sĂĄ att det blev torrt,  och förde dem genom djupen sĂĄsom genom en öken. 10  Han frälste dem frĂĄn deras motstĂĄndares hand  och förlossade dem ifrĂĄn fiendens hand. 11  Vattnet övertäckte deras ovänner;  icke en enda av dem blev kvar. 12  DĂĄ trodde de pĂĄ hans ord,  dĂĄ sjöngo de hans lov. 13  Men snart glömde de hans gärningar,  de förbidade icke hans rĂĄd. 14  De grepos av lystnad i öknen  och frestade Gud i ödemarken. 15  DĂĄ gav han dem vad de begärde,  men sände tärande sjukdom över dem. 16  Och de upptändes av avund mot Mose i lägret,  mot Aron, HERRENS helige. 17  Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan  och övertäckte Abirams hop. 18  Och eld begynte brinna i deras hop,  en lĂĄga brände upp de ogudaktiga. 19  De gjorde en kalv vid Horeb  och tillbĂĄdo ett gjutet beläte; 20  sin ära bytte de bort  mot bilden av en oxe, som äter gräs. 21  De glömde Gud, sin frälsare,  som hade gjort sĂĄ stora ting i Egypten, 22  sĂĄ underbara verk i Hams land,  sĂĄ fruktansvärda gärningar vid Röda havet. 23  DĂĄ hotade han att förgöra dem;  men Mose, den man som han hade utvalt,  trädde fram sĂĄsom medlare inför honom  till att avvända hans vrede, sĂĄ att den icke skulle fördärva. 24  De föraktade det ljuvliga landet  och trodde icke pĂĄ hans ord. 25  De knorrade i sina tält  och lyssnade icke till HERRENS röst. 26  DĂĄ lyfte han upp sin hand mot dem  och svor att slĂĄ ned dem i öknen, 27  att slĂĄ ned deras barn ibland hedningarna  och förströ dem i länderna. 28  Och de slöto sig till Baal-Peor  och ĂĄto det som var offrat ĂĄt döda. 29  De förtörnade Gud med sina gärningar,  och en hemsökelse bröt in över dem. 30  Men Pinehas trädde fram och skipade rätt,  och sĂĄ upphörde hemsökelsen; 31  det vart honom räknat till rättfärdighet  frĂĄn släkte till släkte, för evig tid. 32  De förtörnade honom ock vid Meribas vatten,  och det gick Mose illa för deras skull. 33  Ty de voro gensträviga mot hans Ande,  och han talade obetänksamt med sina läppar. 34  De förgjorde icke de folk  om vilka HERREN hade givit dem befallning, 35  utan beblandade sig med hedningarna  och lärde sig deras gärningar. 36  De tjänade deras avgudar,  och dessa blevo dem till en snara. 37  Och de offrade sina söner och döttrar  till offer ĂĄt onda andar. 38  Ja, de utgöto oskyldigt blod,  sina söners och döttrars blod  och offrade dessa ĂĄt Kanaans avgudar;  och landet vart ohelgat genom blodskulder. 39  SĂĄ blevo de orena genom sina gärningar  och betedde sig trolöst i sina verk. 40  DĂĄ upptändes HERRENS vrede mot hans folk,  och hans arvedel blev honom en styggelse. 41  Och han gav dem i hedningars hand,  sĂĄ att de som hatade dem fingo rĂĄda över dem. 42  Deras fiender trängde dem,  och de blevo kuvade under deras hand. 43  MĂĄnga gĂĄnger räddade han dem,  men de voro gensträviga i sin egenvilja  och förgingos sĂĄ genom sin missgärning. 44  Men han sĂĄg till dem i deras nöd,  när han hörde deras rop. 45  Och han tänkte, dem till fromma, pĂĄ sitt förbund  och ömkade sig efter sin stora nĂĄd. 46  Och han lät dem finna barmhärtighet  inför alla dem som hade fört dem i fĂĄngenskap. 47  Fräls oss, HERRE, vĂĄr Gud,  och församla oss frĂĄn hedningarna,  sĂĄ att vi fĂĄ prisa ditt heliga namn  och berömma oss av ditt lov.               ---- 48Lovad vare HERREN, Israels Gud, frĂĄn evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»            Israels förlossades tacksamhet mot                         HERREN.

Currently Selected:

Psaltaren 106: SVEN

Highlight

Share

Copy

None

Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in