Uppenbarelseboken 2
2
BREVEN TILL DE SJU FÖRSAMLINGARNA (kap 2-3)
[Nu följer sju brev till sju fysiska församlingar i Mindre Asien, nuvarande västra Turkiet. Johannes kände väl till dessa församlingar. Efesos är den första och den närmaste församlingen, cirka 10 mil från ön Patmos dit Johannes har blivit förvisad på grund av sin tro. Församlingarna omnämns i den ordning en budbärare skulle ha gått med dessa brev.
Alla sju breven har samma struktur. De inleds med en hälsningsfras från Jesus själv, följt av uppmuntran, kritik, uppmaning och löften. Den andra och den näst sista församlingen – Smyrna och Filadelfia – är utan kritik. Den femte och sjunde församlingen – Sardes och Laodikeia – får ingen uppmuntran. Gemensamt för de fyra första församlingarna är att de kämpade mot falska lärare.
Budskapet riktade sig till dessa församlingar då, men kan även tala till kristna individuellt då liksom nu. Det går att se en profetisk bild och utveckling av församlingens tvåtusenåriga historia. Det finns olika uppställningar och tolkningar. Nedan visas städernas betydelse och relaterade historiska händelser ur ett västerländskt protestantiskt perspektiv och ungefärligt århundrade:
Efesos – önskvärd, beskriver församlingen på Johannes tid, 100 e.Kr.
Smyrna – myrra, beskriver den förföljda församlingen, 100-300 e.Kr.
Pergamon – äktenskap, kan syfta på den tid då kristendomen blev en romersk statsreligion och ”gifte” sig med staten, 312 e.Kr.
Thyatira – lidandets doft, kan syfta på medeltiden 500-1500 e.Kr.
Sardes – röd sten, det finns en kvarleva av sann tro, reformationen sker och biblar börjar tryckas och läsas, 1500-tal.
Filadelfia – syskonkärlek, väckelserörelser och världsvid mission, 1800-tal.
Laodikeia – folkvälde, den sista tidens församling, en tid där människors åsikter ibland väger tyngre än Guds ord, 1900-tal och framåt.]
Brev 1 (av 7) Efesos – den kärlekslösa församlingen
[Betyder: önskvärd, tillåten.
I dag: I ruiner, närmsta stad är Selcuk några kilometer därifrån.
Efesos var ett viktigt ekonomiskt centrum i antiken. Det var den största staden i Mindre Asien med omkring 200 000 invånare. Många besökare kom till Artemistemplet, som då räknades som ett av de sju underverken. Här tillbads fertilitets- och jaktgudinnan Artemis Efesia. Det romerska namnet på Artemis var Diana, se Apg 19:28.
Staden var Johannes hemförsamling och det kan ha varit så att Jesu mor Maria också var här, se Joh 19:26. Omkring fyrtio år tidigare hade Paulus grundat församlingen och han bodde här under flera år, se Apg 19:10; 20:31. Aquila och Priscilla undervisade församlingen, och det gjorde också Apollos. Paulus avskilde också Timoteus till att bli deras pastor, se 1 Tim 1:3.]
1Skriv följande till församlingen Efesos budbärare (ängel):
[Budbärare är gr. aggelos. Det kan syfta på en ängel, på motsvarande sätt som Gud gav uppenbarelsen från Jesus via en ängel till Johannes, se Upp 1:1. Budbärare kan också syfta på församlingens ledarskap, som ska läsa brevet och förmedla budskapet till församlingen. Samma fras återkommer till varje församling, se Upp 2:8; 2:12; 2:18; 3:1; 3:7; 3:14.]
Inledning
”Så säger han [Jesus själv som är uppstånden]
som håller (kontinuerligt, i ett fast grepp) de sju stjärnorna [budbärarna, se Upp 1:20] i sin högra hand,
han som går bland de sju ljushållarna [församlingarna, se Upp 1:20] av guld.
[Jesus är det sanna ljuset som kom till världen, Joh 8:28. Att Jesus är aktiv och rör sig bland ljusstakarna visar hur Jesus är närvarande och delaktig i församlingarna, som trots motstånd och förföljelse väljer att vara bärare av Guds ljus.]
Uppmuntran
2Jag ser (vet med exakthet) dina gärningar (vad du gör), din möda (ditt hårda arbete) och din uthållighet (ståndaktighet). Jag vet att du inte kan tolerera (bära) det onda. [Den ondska som de falska apostlarna försökt föra in i församlingen var som en tung börda, omöjlig att bära och stå ut med för ledarskapet i Efesos församling.] Du har prövat dem som kallar sig apostlar (budbärare) men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. 3Du är uthållig, du har tålt mycket för mitt namns skull och du har inte tröttnat.
Kritik
4Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek [till Gud, till människor].
Uppmaning
5Kom ihåg (tänk tillbaka på) varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör samma gärningar som förr [i kärlek]. Annars kommer jag till dig och flyttar bort din ljushållare [församlingen förlorar sitt ljus och förmåga att lysa upp sin omvärld], om du inte omvänder dig. 6Men den förtjänsten har du, att du avskyr nikolaiternas gärningar, som jag också avskyr.
[I det tredje brevet, till församlingen i Pergamon, fördöms inte bara nikolaiternas gärningar utan hela denna lära, se Upp 2:14-15. Utifrån beskrivningen där verkade dessa falska apostlar uppmuntra de troende att delta i hedniska riter med offerkött som innehöll sexuell aktivitet med tempelprostituerade. Ursprunget kan komma från Nikolaus som var en proselyt från Antiokia, se Apg 6:5. Hans namn består av två ord. Nikos, som betyder ”segra/behärska” och laos som betyder ”folk”. Det kan vara en anspelning på en lära med diktatoriskt styre.]
Löfte
7Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna.
Den som vinner seger ska jag ge att äta av livets träd,
som står i Guds paradis.”
Brev 2 (av 7) Smyrna – den förföljda församlingen
[Betyder: myrra, användes som parfym och vid offer och förknippas ofta med begravning och lidande.
I dag: Izmir, sju mil norr om Efesos.
Det kortaste brevet av de sju. Smyrna ansågs vara en av antikens vackraste städer och kallades Asiens krona och prydnad och med lika stor befolkningsmängd som Efesos, omkring 200 000. I Smyrna uppfördes det första templet till Dea Roma, 196 f.Kr. Stadens nära koppling till Rom, där man tillbad kejsaren och en stor fientlig judisk befolkning fanns, gjorde att många kristna fick lida för sin tro när församlingen förföljdes av de romerska härskarna. Det var här som Polykarpus, född 69 e.Kr. och pastor i Smyrna, led martyrdöden omkring 150 e.Kr. Församlingen grundades antagligen av Paulus under hans tredje missionsresa någon gång 53-56 e.Kr.]
8Skriv följande till församlingen Smyrnas budbärare (ängel):
Inledning
”Så säger den förste och den siste,
han som var [ordagrant blev] död men lever (som uppstod igen):
[Jesus som själv vet vad lidande är kommer nu med en speciell uppmuntran till dem som får lida för sin tro.]
Uppmuntran
9Jag ser (vet med exakthet) din förföljelse (den press, det hårda tryck du får utstå) och din fattigdom, men du är rik [andligt sett, se Matt 5:3]! [Motsatsen till Laodikeia där man var ekonomiskt välbärgade, men andligt fattiga, se Upp 3:17.] Jag vet också hur ni hånas (hädas, smutskastas) av dem som kallar sig judar men inte är det utan är en Satans synagoga.
[Även till den näst sista församlingen, Filadelfia, nämns Satans synagoga, se Upp 3:9.]
Kritik
10 [ingen]
Uppmaning
Var inte rädd för det du kommer att få lida. Se, djävulen kommer snart att kasta några av er i fängelse för att ni ska sättas på prov, och ni ska lida i tio dagar. Var trogen intill döden [även om ni måste dö martyrdöden för er tro], och jag ska ge dig livets segerkrans. [Bilden av en segerkrans är hämtad från de grekiska spelen, där den som segrade belönades med en lagerkrans, se 1 Kor 9:24-25.]
Löfte
11Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna.
Den som segrar ska inte på något sätt skadas
av den andra döden [eldsjön, se Upp 20:14].”
Brev 3 (av 7) Pergamon – den liberala församlingen
[Betyder: äktenskap, upphöjd.
I dag: Bergama, sju mil norr om Smyrna.
När Johannes skriver detta brev har Pergamon varit huvudstad för Mindre Asien i 300 år. Känd för uppfinningen av pergamentet som fått sitt namn från staden. Materialet bereddes av djurhudar och blev det konkurrerande skrivmaterialet till det tidigare, i Egypten, använda papyrus. Staden var inflytelserik med världens då näst största bibliotek. Den grekiske historikern Plutarchus skriver att det innehöll 200 000 titlar. I Pergamon tillbads många gudar, bl.a. den största grekiska guden Zeus och läkekonstens gud Asklepios vars symbol var ormen. Många vallfärdade hit för att övernatta i Asklepios-templet där man fick sova bland ormar som ansågs tala i drömmar som de ockulta prästerna sedan tolkade.]
12Skriv följande till församlingen Pergamons budbärare (ängel):
Inledning
”Så säger han som har
det skarpa, tveeggade svärdet.
[Ordagrant: ”svärdet, det med två munnar, det skarpa”. Guds ord från hans mun är den ena sidan, och när vi med vår mun talar Guds ord är det den andra sidan av svärdet, se också Upp 1:16; Heb 4:12.]
Uppmuntran
13Jag ser (vet med exakthet) var du bor – [på en plats] där Satan har sin tron (har inflytande och stark påverkan). Ändå håller du fast vid mitt namn [vägrar tillbe och kalla den romerska kejsaren för Gud, utan håller fast vid att Jesus är Herre]. Du har inte förnekat din tro på mig, inte ens i de dagar när Antipas, mitt trogna vittne, dödades [fick lida martyrdöden] hos er [i er stad] där Satan bor.
[På altaret i Pergamon offrade man till alla tänkbara avgudar, och främst av dem var den största grekiska guden Zeus. Hans altare fanns centralt och det är antagligen det som refereras till som ”Satans tron”. Det var här pastorn i församlingen, Antipas, hade fått lida martyrdöden då han vägrat tillbe kejsaren. Enligt legenden hade han bundits inuti en kopparoxe och bränts ihjäl under ockult tillbedjan, omkring 92 e.Kr., ett par år innan Johannes skrev detta brev. Detta altare hittades i slutet på artonhundratalet av tyska arkeologer. Det fördes till Berlin där det restaurerades och byggdes upp på Pergamonmuseet.]
Kritik
14Men något har jag emot dig: att du hos dig har några som håller sig till Bileams undervisning (lära), han som lärde Balak att gillra en fälla för Israels söner, så att de åt offerkött och bedrev otukt. 15Så har också du hos dig sådana som på samma sätt håller sig till nikolaiternas lära.
Uppmaning
16Omvänd dig (förändra ditt sätt att tänka och agera), om inte kommer jag snart till dig och strider mot dem [som var lika Bileam och höll sig till nikolaiternas lära] med min muns svärd.
Löfte
17Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna.
Den som vinner seger ska jag ge av det dolda mannat,
och jag ska ge honom en vit sten,
och på stenen ska det stå ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det.”
[En vit sten användes i de romerska domstolarna och betydde: icke skyldig. Även inom sporten användes en vit sten som segerpris. Vinnaren fick en vit sten med sitt namn. Det kan vara Guds namn eller mottagarens. Oavsett är betydelsen att den som tror äger något som bara han har fått.]
Brev 4 (av 7) Thyatira – den hedniska församlingen
[Betyder: offer, lidandets doft.
I dag: Akhisar, tio mil öster om Pergamon längs med vägen mot Sardes.
Den minsta staden av de sju, men den längsta hälsningen med fyrtio grekiska ord. Det var en rik stad känd för sin tillverkning av lerkärl och bronsrustningar, men kanske främst för dess textilindustri med väverier och färgerier för purpur. Från denna stad kom Lydia, som var en affärskvinna som handlade med tyger. Hon blev omvänd i Filippi, se Apg 16:14. Hon har troligen släkt och vänner som är med i församlingen och besökte förmodligen sin hemstad ibland.]
18Skriv följande till församlingen Thyatiras budbärare (ängel):
Inledning
”Så säger Guds Son,
han som har ögon som eldslågor [som ser in i hjärtan och rannsakar och dömer, se vers 23],
och hans fötter är som glänsande brons [som krossar hednafolk som lerkärl, se vers 27].
[Bildspråket är detsamma som i Dan 10:6.]
Uppmuntran
19Jag ser (vet med exakthet) dina gärningar,
och din kärlek [som är osjälvisk och utgivande],
och din tro (trofasthet, uthållighet),
och ditt tjänande (praktiska tjänst – gr. diakonia),
och din uthållighet (ståndaktighet) [att du står fast även under prövningar],
och att dina sista gärningar
är fler än dina första.
Kritik
20Men detta har jag emot dig [singular – församlingen/ledarskapet som helhet, eller pastorn]: Du tolererar (gör inget åt) kvinnan Isebel, hon som kallar sig profet och lär och förleder mina tjänare att bedriva otukt (olovlig sex – gr. porneia) och äta offerkött.
[Denna kvinna som antagligen hette något annat, syftar på Ahabs ökända hustru Isebel som listigt och aktivt förde bort israeliterna från Gud och införde Baalsdyrkan, se 1 Kung 16:31; 18:4; 21:25. Här i Thyatira fanns alltså en fru (till en inflytelserik man) som tilläts härja fritt i församlingen och förledde dem att tänka att det inte var fel att besöka tempelprostituerade och äta offerkött, vilket gick emot vad man lärde, se Apg 15:29.]
21Jag gav henne tid att vända om, men hon vill inte vända om från sin otukt. 22Se, jag ska lägga henne på sjukbädden, och de som begår [andligt] äktenskapsbrott med henne ska jag låta drabbas av svåra lidanden om de inte vänder om från hennes gärningar. 23Hennes barn [efterföljare] ska jag döda med pest. Och alla församlingarna ska förstå att jag är den som ständigt rannsakar njurar och hjärtan [en gammaltestamentlig bild på ”människans inre”], och som ska ge var och en av er [belöning] efter hans gärningar.
Uppmaning
24Men till er andra i Thyatira som inte har denna [Isebels] lära, alla ni som inte känner Satans djup, som det heter, till er säger jag: Jag lägger inte på er någon ny tung börda. 25Håll fast vid det ni har, tills jag kommer.
Löfte
26Den som segrar och ger akt på mina gärningar [håller mina bud och gör det som behagar mig] ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken, 27och han ska styra dem med järnspira, som man krossar lerkärl [Ps 2:8-9] – 28[samma makt] som jag också har fått av [aktivt och villigt har tagit emot nära intill] min Fader. Och jag ska ge honom morgonstjärnan [som är Jesus själv, se Upp 22:16].
29Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna.”
Currently Selected:
Uppenbarelseboken 2: SKB
Highlight
Share
Copy
Want to have your highlights saved across all your devices? Sign up or sign in
© Svenska Kärnbibeln
